Den obeskrivliga hypen

Jag hatar hype. Hype förstör. Skapar besvikelse. Hype gör att man fokuserar på nåt som inte finns och kanske glömmer allt det där som redan existerar. Man glömmer att uppleva det häftiga, fina och åsm vi redan har. Samtidigt kan hypande också vara en upplevelse, förstås. Men jag tror att man får ut mer av spel om man slutar hypa och sedan när spelet kommer ser det för vad det är.
Trailers, teasers, nedräkningar, mässor, förtittar och annat sådant intresserar mig inte. Jag bryr mig om det jag redan äger, det jag kan uppleva redan nu. Med enstaka undantag. Jag hypade Old World Blues-DLCn till Fallout: New Vegas. Jag kunde bara inte låta bli. Jag hypade det dock bara någon vecka innan det kom och jag hypar inte upp spelen, egentligen. Jag hypar upp mig själv och min nyfikenhet. ”VAD kan det vara? HUR är spelet?”. Jag intalar mig inte att det kommer vara något fantastiskt. Jag är bara nyfiken deluxe.

Men det finns ett stort, stort, gigantiskt undantag. Ett spel jag har hypat och dreglat över i FEM år. Speciellt de senaste tre åren, efter att världens bästa teaser dök upp. Två minuter in i den trailern tror jag att min hjärna exploderade litegrann första gången jag kollade på den ;D

Guild Wars 2

I fem år har jag längtat efter det här spelet. I fem år har jag väntat.

Idag:

Glädjetårar. Den obeskrivliga hypen. Den hatade hypen. Den älskade, älskade hypen. Snart ska jag få sätta mig framför min dator och styra en Charr genom en del av Tyria. På fredag. Glädjetårar.

Annonser
  1. #1 av Spel-Malmer på 2012/04/25 - 16:40

    Men det är roligt att hypa. Det liksom blir sån varm mjuk känsla i magen när man verkligen hypar på rätt sätt. Liksom som jag inför Halo 4. Allt känns bara mysigt och jag grottar ner mig i lore och sånt.

  2. #2 av Ina på 2012/04/25 - 20:21

    Det där är inte hype för mig. Mer en normal längtan och väntan på ett spel man ser fram emot. Inte ”OMGOMGOMG”-hype, den som gör folk så besvikna att de sparkar på spel som ändå är riktigt bra (men inte så som de hypande ville att de skulle vara).

  3. #3 av Spel-Malmer på 2012/04/25 - 20:57

    Fast där finns ändå ett stor mått av OMGOMGOMGOMG i mig när det gäller Halo 4, så rätt besviken kan jag nog bli. Hypade Reach en hel del och blev rätt besviken. Skulle vara intressant att testa igen nu och se hur jag känner när förväntan är låg.

  4. #4 av Ina på 2012/04/25 - 21:06

    Men då är det ju ungefär som jag skrev :D ”Samtidigt kan hypande också vara en upplevelse, förstås. Men jag tror att man får ut mer av spel om man slutar hypa och sedan när spelet kommer ser det för vad det är.”
    Det kan vara fint att hypa, ibland. Men risken att bli besviken är ju stor, så varför göra det istället för att fokusera på vad som finns här och nu? Jag har inget svar på den frågan angående GW2. Men i övrigt hypar jag ju aldrig så. Humhum.

  5. #5 av Holmberg (@Hixmegistos) på 2012/04/25 - 21:13

    Jag brukar också låta bli att hypea innan jag sett vad spelet verkligen har att erbjuda men jäklar vad jag Hypeade inför Legend of Grimrock nu.. och det är fortfarande en riktigt varm känsla när jag sätter mig med det. :)

    Så jag hoppas det kommer mer spel som jag inte kan låta bli att hypea.

  6. #6 av Fredrik / explewd på 2012/04/25 - 21:42

    Jag försöker verkligen låta bli att bli hajpad för saker. Men i vissa fall är det ju oundvikligt. För höga förväntningar på något leder ju ofrånkomligt till att man blir besviken, och det har spel gjort mig tillräckligt ofta. Är det spel jag är ordentligt nyfiken på låter jag faktiskt bli att läsa om dem helt och hållet, föredrar att komma in i spel utan några fördomar nuförtiden. Det blir lite roligare så. ;)

  7. #7 av Lania på 2012/04/30 - 10:58

    Ohoho! Det tveeggade svärdet – hypen. ;)

    Jag håller med dig, definitivt, jag orkar inte med så mycket hype. Vi ser alldeles för mycket av den. Det blir mäktigt och jag mår illa. Men – precis som du så finns det saker jag hypar. Kanske inte så mycket för andra, utan för mig själv. The Last Story t ex, det enda jag hade sett var lite character art, och det räckte för mig. Det skulle bli ÅSM.

    Jag är mycket mer så att jag vill hypa saker efteråt. När jag spelat. När jag vet. När jag tagit mig igenom spelet, eller i alla fall stora delar, så att jag kan sprida mitt budskap – spelets budskap. Jag blir som en missionär, jag vill konvertera folk till de spelen jag gillar. ;D
    Nu senast Xenoblade, Radiant Historia, Last Story… osv.

    Det som står mig mest upp i halsen är hypen som inte går att fly. Som ME3 t ex. My god. Och vilket platt fall det verkade ha varit för de flesta, pga slutet. (Jag vet fortfarande ingenting, har inte köpt, har inga planer på.) Skadeglädjen infinner sig. HAHA, där fick ni! *host* Men överlag, hype över spel som jag inte bryr mig om själv, har ingen effekt i att konvertera mig. Jag blir mest trött.

    Det är ju fantastiskt när ett spel som man hypat för sig själv är så bra som man trodde och ville att det skulle vara. Om inte bättre. Men det är nästan snäppet värre när ett spel man inte hade några förhoppningar om, nåt man t o m sett ner på lite, bara tar tag i en, ruskar om och verkligen öppnar ens ögon. Sånt gillar jag. :)

  8. #8 av Ina på 2012/05/04 - 17:21

    Holmberg: Hah. Jag vågar inte peppa ens när det känns bra att göra det ;) Just för att det kanske inte känns bra efteråt :D

    Fredrik: Ja jag är lite halvt så också. Följer inte nyheter om spel men läser det jag snubblar över, om det är nåt jag är nyfiken på. Ta tex TES Online nu. Kommer säkert kika på vad de spottar ur sig om det spelet :P Men Dragon’s Dogma vet jag absolut INGET om annat än vad jag sett i demot, och det var ju nyligen jag spelade det.

    Lania: Tveeggat svärd indeed! Ja! Hype efteråt är åsm ;D Jag blir ju knäpp om folk börjar prata Fallout eller nåt sånt. Jag är så käääär i New Vegas att det blir lite löjligt.
    Samtidigt riskerar man att skapa besvikelse hos andra, eller? ”Du sa ju att det här spelet var värsta episka mästerverket. Det var inte alls såååå bra!”. Hmm.

    ME3 var platt fall även utan hype (jag hypade inte), mest för att det skulle vara slutet på en serie som många älskar. Känner snarare att hype har räddat ME3 från många låga betyg. Folk vill inte se felen för att de hypat upp det såååå mycket.

    Jag råkar mest ut för det där sistnämnda. Just för att jag inte hypar (till 99%). Jag fnyser åt mycket och blir ofta positivt överraskad av sånt som andra blir besvikna av. Vem har det bäst, de eller jag? ;D

  9. #9 av Starfighter på 2012/05/06 - 20:18

    Åh, ibland skulle jag nästan VILJA se fram emot något på det där viset. Våga låta nånting vara lite speciellt nån enda gång… *drömmer mig iväg*

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s