Mass Effect 3: Extended Cut

Jag både vill och vill inte skriva om Mass Effect 3. Men något ligger och gnager och jag känner att jag behöver spotta ur mig en liten, liten tanke om Extended Cut nu när det släppts.
Spoilers följer, förstås. Läs på egen risk, yadayada.

SPOILERS. Jag skojar inte. Okej? Okej.

Det finns mycket som jag anser är fel med ME-spelen, men just Mass Effect 3-slutet sjönk till en helt egen nivå av uselhet. Jag mådde dåligt när jag klarat Mass Effect 3. Jag fick inget avslut.
Nu har jag fått ett… avslut. För ja, Extended Cut gör vad slutet borde gjort från början: visar vad som hände sen. Avslut. Men det är för lite, för sent… osv. ”Starchild” är fortfarande med, det är fortfarande uselt skrivet och det finns massor med fel och brister som jag inte kan se förbi. Det är inte tillräckligt att ge mig ”ending slides” nu, även om jag annars älskar den typen av slut (det fungerade utmärkt i Fallout: New Vegas, tex). Det här skulle varit med från början, då hade BioWare antagligen inte haft en gigantisk skara blodtörstiga fans efter sig (bara en liten ;D).
Men nu? Nej, nu är jag redan bränd.

Men. Det är ju inte bara de tre sluten som blivit utökade i denna lilla DLC. BioWare har lagt till ett extra. Refuse Ending kan vi kalla det, det verkar populärt. Detta får man efter att antingen ha skjutit mot ”starchild” eller om man via dialog motsatt sig de val man får. Detta är vad alla mina Shepard skulle göra.

Mina Shepard har slagits för rätten att vara fri, för att alla ska accepteras trots att de är olika. För allas rätt att leva och bestämma över sig själva. De tre originalsluten skaver när jag tänker på detta. Synthesis? Det är för det första SJUKT CREEPY! Gör alla lika! Då blir allt bra. Eh, nej. Destroy? Efter att ha kämpat för Geths rätt till liv? Efter att ha lärt känna EDI? Nej, absolut inte. Control? Hrm. Offra Shepard, kontrollera reapers, förlora ingen annan… Men den makten är farlig. Det känns inte som att mina Shepard skulle vilja ”leka gud” på det sättet. Så nej, men det är väl inte ett lika ordentligt nej som de andra två. Nåja.

Refusal. Inte acceptera nåt av dessa.

Shepard: I fight for freedom, mine and eveyone’s.  Fight for the right to choose our own fate.  And if I die, I’ll die knowing that I did everything I could to stop you.  And I’ll die free.

Det är så mina Shepard skulle reagera. Kanske är korkat att ta risken att alla dör, men hellre det än leka gud.
Det går åt helvete, förstås. Alla dör. Reapers vinner. Poff. Man får knappt se annat än ”HAHA, TITTA ALLA DÖR!”, och detta i bara några sekunder. Ingen episk strid. Bara ”PEW PEW DÖD”. Men okej, det kan jag acceptera. För sedan får man se hur Liaras lilla låda med info hamnat nånstans, och ännu senare den där lilla after-credits-scenen med ”stargazer” och ”child” som talar om ”the Shepard”. Men nu är den helt annorlunda:

Child:  Did that all really happen?

Stargazer:  We’ll never know exactly what it was like but yes the archives tell the true story of those who came before us.  They fought a terrible war so we wouldn’t have to.

Child:  And that’s why we have peace?

Stargazer: Yes.  Without everything they accomplished, without the information they passed down, we too would be threatened.

Det är luddigt. Och det är först här som jag blir ledsen på riktigt över Refusal Ending. För det där bevisar inte att någon tillslut slog Reapers i strid. De kanske fick igång Crucible igen och valde…. control. Eller nåt. Det låter ju mer så än att de stred mer efter ”Shepards” cykel.

För mig är det trots detta det bästa ME3-slutet.Refusal Ending hade dock kunnat bli så mycket mer. Men det är klart… BioWare kan ju inte göra folk som motsätter sig deras häftiga starchild nöjda ;) Det skulle ju visa att starchild bara är fail ;)

Mitt drömscenario: (edit: ja, om nu starchild och hela den grejen absolut måste vara med. Det är ju lite annat om jag får dikta ihop ett slut helt själv. Då är ju inte starchild med öht utan det är bara de allierade mot reapers, men ganska sammalika förutom… starchild. Ja. Se detta mer som ”Vad jag önskar att BioWare gjort med Refusal Ending:”)

Shepard motsäger sig de val som starchild berättar om. Starchild hotar med massdöd, yadayada. Shepard ser på när alla de personer hen samlat ihop tillsammans försöker förgöra Reapers på det gamla goda sättet. Vi får SE hur de olika raserna samarbetar och använder sina styrkor mot Reapers på olika sätt (nåt som helt saknas i alla slut från BioWare nu, eftersom de inte bryr sig om att vi möjligtvis enade alla raser och tog med sjuttioelva pers till Jorden).
1. Har man inte lyckas samla ihop så många allierade och ”failat” en hel del genom spelen: Reapers förgör alla utan större svårigheter
2. Har man spelat helt perfekt och samlat och enat varenda liten varelse: Reapers vinner ändå! Nej, jag skojar inte! Men! Deras egna förluster är stora.

När nästa cykel kommer så har varelserna som då är intelligenta lärt sig av Liaras låda och klår Reapers på det gamla hederliga sättet. PEW PEW! Eh. Ja. I fall 2 gör de det utan extrem megaförstörelse eftersom det inte alls finns lika många reapers kvar.

Vill man ha ett superlyckligt slut kan man ju ändra så att man har tre varianter där man om det spelats perfekt låter Shepards allierade klå Reapers, om än med stora förluster. Men jag skulle personligen vara toknöjd med att få veta att det som jag gjort som hjälpt Liara fixa ihop massa info i en liten låda gjorde så att Reapers blev förintade utan minsta form av ”space magic” nästa gång de dök upp. Det är ett drömslut för mig.

Det här blev tokmycket längre än jag tänkt. Klockan är hur mycket som helst och jag är helt virrig. Ha överseende! :D
Detta är ett hafsjobb, men det får bli så. Jag skriver inte ”rent” mina blogginlägg utan postar dem på en gång. Annars blir de aldrig postade ;)

Annonser
  1. #1 av Sebastian Åkerberg på 2012/06/27 - 06:51

    Jag gillade Refusal, ända fram till Stargazer-scenen. Problemet där var att det förvirrade mig, eftersom jag inte fick reda på vem det egentligen var som vann kriget mot Reapers. Jag antog genom hela slutet att det skulle vara nästa våg av intelligenta varelser som skulle göra det, men i den där slutscenen så idoliserade de fortfarande Shepard; och jag fick känslan av att vi besegrade Reapers, eftersom vi ”krigade så att de andra inte skulle behöva göra det”. Det blev dubbla budskap, och jag blev förvirrad. Förvirring är väldigt sällan bra i sådana sammanhang.

    Men ändå : jag gillade det. Det går ju som sagt att få det slutet ”av misstag” genom att skjuta Starchild, men jag fick det genom att vägra lyda. Det kändes rätt, på sätt och vis. Däremot är Destroy nog canon för mig. Min Shep var så ”Allt för att vinna”-aktig att Geth och EDI trots allt var ett litet offer för möjligheten att förgöra Reapers en gång för alla. Det är så som jag tycker att Mass Effect-serien alltid borde ha slutat, på ett eller annat sätt.

    Typ … något och det hållet. Jag är nog ungefär lika trött nu när jag skriver den här kommentaren som du var när du skrev inlägget, så du förstår nog om jag bara mumlar lite random nonsens. :)

  2. #2 av bokstävlarna på 2012/06/29 - 12:07

    Du sätter fingret på exakt vad jag har problem med när det gäller sluten och varför EC inte gör så stor skillnad för mig. Om man inte köper Starchilds logik och space magic som avslutning på trilogin så spelar det ingen roll om man får lite fler cutscenes som fixar de allra värsta logiska luckorna.
    Och refuse-slutet känns ju mest som en förolämpning mot alla som efterlyst ett sätt att vägra lyda Starchild. Typ ”Du kan välja att offra hela universum, det spelar ingen roll, för i framtiden kommer någon annan ändå välja grönt/blått/rött”.

    Något jag verkligen ogillar med EC är att synthesis pushas på spelaren i ännu högre grad som det bästa slutet. Vilket går emot precis allt som de tre spelen handlat om (överkomma olikheter och samarbeta för ett högre mål). Synd bara att man dödade Saren i första spelet, då det visade sig att han hade rätt hela tiden … :P

  3. #3 av Ina på 2012/07/01 - 05:09

    Sebastian: Jag tolkade det lite som att det som Shepard, Liara och alla de andra allierade gjorde var det som fick nästa cykel att bryta trenden, eller så, och därmed är det Shepard och dennes allierade som är de största hjältarna, litegrann. Men ja, förvirrande. Och det låter lite som att det kanske löstes genom Starchild ändå eftersom de uppenbarligen inte krigade senare än Shepards cykel. Erh. Förvirrat ja.
    Mina Paragon-Sheps är för mycket pro-Geth för att känna att det är det rätta valet. Hade nog kunnat offra nån annan ras, men inte Geth som jag kämpat så mycket för.
    Med nån renegade lär det bli Destroy om jag spelar igenom det med fler Shepard.

    bokstävlarna: Åh vad skönt att folk tycker som jag :D
    Jo det är lätt att tolka det så, men det sägs inte rakt ut så jag försöker hitta sätt att låtsas att de inte använde Starchild ;D
    Ja varför Synth kräver att man spelat ”bättre” förstår jag verkligen inte. Sjukt obehagligt :P

  1. Varför spoilar ni alla åsm saker?! « OhNoSpyware

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s